I det fria ägnar hästen större delen av dygnet till att äta. Många tamhästar utfodras endast 3-4 ggr per dygn och alltför ofta med för långa uppehåll mellan sina perioder av att intag av foder. De hästar som går på fri tillgång riskerar istället att bli överviktiga på grund av de höga näringsinnehållet som grovfodret oftast har. Hästar som står på stall och har fri tillgång på grovfoder ägnar lika mycket tid åt att äta som de fritt levande hästar gör.
Vad menas med slowfeeding av häst?
Slowfeeding är en begränsing av fri tillgång och ett sätt att förlänga hästens ättid. Tanken med slowfeeding innebär att man med hjälp av olika tekniska lösningar ser till att det tar längre tid för hästen att äta upp sitt grovfoder. Hästen får på så vis sysselsättning under en större del av dygnet utan att den får i sig för stora mängder grovfoder i förhållande till sitt behov. Med anledning av hästens fysiska och psykiska behov av att sysselsätta sig med att äta finns det hälsomässiga fördelar med att efterlikna en hästhållningen som den hos betesgående hästar och hästar i det fria.
Att förlänga ättiden är dock inte det enda syftet med slowfeeding av häst. Vissa menar att huvudsyftet är att hjälpa hästen att lära sig hur man äter naturligt, ta naturliga pauser från att äta och sluta äta när den är mätt även om det fortfarande finns tillgång till hö. Detta kräver dock att den anordning man använder aldrig blir tom på foder.
Vad är en naturlig ätställning?
En häst som betar står med frambenen bredare ifrån varann där det ena frambenet placeras något längre fram än det andra. Huvudet är placerat nära det främre benet. När hästen står i denna ställning så hamnar underkäken rätt i förhållande till överkäken vilket gör att eventuellt slem kan rinna ut ur luftvägarna.
En häst betandes i naturlig ätställning.
Vilka anordningar för slowfeeding finns det på marknaden idag?
Idag finns det flertalet olika produkter som är tillverkade för att förlänga hästens ättid. En vanlig produkt är hönät där maskstorleken varierar beroende på hur lång tid man vill att det ska ta för hästen att äta upp sitt hö. Andra något mer nytänkande produkter har på senare år tillkommit på marknaden. Det är boxar tillverkade i plast eller stål.
Utformningen av en produkt som är tillverkade för slowfeeding bör ta hänsyn till hästens naturliga ätställning. Studier har visat att hästar föredrar att äta från marken. Om hästen får grovfoder berett i en foderhäck eller ett högt placerat hönät får hästen inte möjlighet att äta i en ställning som är naturlig och detta kommer då påverka hästens fysiologi negativt. Placeringen får alltså inte vara för hög då det kan resultera i att hästen får spända muskler både i ryggen, nacken och käkarna. Samtidigt visade en studie att hästarna drog med betydligt mer kraft i ett lågt hängande nät än i ett högt hängande. I snitt hela 20 procent hårdare. Equiterapeuter har funnit nackproblem hos hästar som ätit ur finmaskigt hönät.
När bör och kan man använda sig av slowfeeding?
De tillfällen då det är motiverat att använda slowfeedinganordningar kan vara om hästen sprider ut och trampar runt fodret, om syftet är att fördröja intaget av grovfodret så att hästen får sysselsättning under en längre tid, men även om bädden är svår att hålla torr och ren. Man bör ha i åtanke att hästar i det vilda aldrig betar i närheten av sin egen avföring.
Förlängd ättid
I en studie visade det sig att ättiden med slowfeeding nät fördubblades mot för när hästarna fick sitt foder serverat direkt på marken. Utifrån resultatet som uppmättes av hästarnas ättid i studien skulle 10 kg hö utfodrat i slow-feednät ge en ättid på ungefär 10 timmar. Utan slow-feeding nät hade ättiden landat på endast 5 timmar. I en annan studie uppmättes ättiden per dygn till 26% när hästarna åt från marken och blev utfodrade 4 ggr/ dygn. Med slow-feeding nät var ättiden 36% och då gavs hela dygnets fodergiva endast en gång i nätet.
En förlängd ättid är bättre för hästarnas välmående och fysiologi. Allra bäst är om hästar får en tuggtid som närmar sig den tid (14-18 timmar) hästar betar i det fria. Man bör även tänka på att studier visar att hösilage ger en längre ättid än hö då man gett samma mängd i förhållande till fodrets torrsubstans.
(läs mer om torrsubstans här https://eponaofsweden.se/blogs/nyheter/hastagare)
Läs mer om slowfeeding och hästars naturliga ätbeteende:
Bennett-Skinner, P., Ellis, A. D. and Harris, P. Measuring Neck Angles and the Pressure Horses exert when Pulling Hay from Haynets, European Workshop on Equine Nutrition, August 2018, Uppsala, Sweden.
Karlsson Budde, L., Kjell, E. & Ryman, M. (2013). Utfodring i finmaskiga hönät hästens ättid och skötarens arbetsmiljö. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet
Ivarsson, S. (2014). Hästens (Equus Caballus) ätbeteende då den för första gången får sin högiva beredd i ett slow-feednät. Skara: Sveriges lantbruksuniversitet.
Ventorp, M. & Michanek, P.. 2001. Att bygga häststall. SLU Förvaltningsavdelningen. Institutionen för Jordbrukets Biosystem och Teknologi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp.t.